kille från Ockelbo, Daniel Westling, till Prins Daniel, Hertig av Västergötland. Jag är oerhört imponerad!

Jag har faktiskt svårt att hålla tårarna tillbaka när jag ser detta.

För vad? Jo, för att ni lät mig vara med i en vacker sannsaga i den svenska historien.
Verkligheten överträffar dikten.
Nu är Sverige landet där vem som helst kan bli prins eller prinsessa

En väldigt vacker dag slutar lika vackert som den började. Jag blev oerhört imponerad av Prins Daniels pappa. Ett väldigt bra tacktal!

Just idag är jag stolt över att vara svensk. I USA pratar man ofta om den amerikanska drömmen. Om att vem som helst kan bli president. Obama är ett exempel. Men nu kan vi börja prata om den svenska drömmen. Om att vem som helst kan bli prins av Sverige. För tänk att en vanlig kille från Ockelbo, kan gifta sig med vår kronprinsessa. Jag kan tänka mig att det finns många pojkar och flickor som live och framför TV:n inspirerades av dagens sannsaga. Vid ett flertal tillfällen grät jag faktiskt. Jag blev rörd, särskilt av Victorias ord på Lejonbacken - där hon börjar med att säga:

- Kära vänner, tack för att ni gav mig min prins!

Det var en lysande formulering!


Det känns fantastiskt att fått få vara med om denna vackra saga från livet.
I en tid när nyhetsflödet annars präglas av mycket negativt och tråkiga saker.

går upp över Stockholm. Men det händer väl inget särskilt idag? ;-)


eller gör det kanske det?

Är det därför som syskonen är så glada?

Visst finns finns det en viss likhet:)

stack jag ut på en lång joggingtur runt Riddarfjärden. Jag sprang strömkajen och precis då gjorde sig norska kungafamiljen beredd på att åka till första bröllopsfesten på Drottningholm. Jag har aldrig sett så mycket poliser på en gång. Varenda gatkorsning bevakas. Det här är till och med mer välbevakat än EM i fotboll 1992. Det är faktiskt lite roligt att få uppleva ett prinsessbröllop. Det känns verkligen i luften i Stockholms centrum att det är något riktigt stort på gång. 
 

För en kvart sedan:

och just nu:

...med tvätten, strykningen och dagens alla måsten.

Nu är det dags för lunch.
Idag serverar kocken en Köttfärspaj, den ser ut att vara väldigt lik den som Findus säljer. Till pajen serveras en nektarin, ett glas tropiskt juice och en tomat...
Sedan ska jag ge mig iväg till Gymmet. Det var väldigt länge sedan jag var där.

Ikväll blir det Fotbolls-VM. När Sverige inte är med så håller jag på USA. Det var riktigt skönt med en poäng mot England igår!

Dagens bild:

Jag tycker den här texten är tänkvärd.

nu för tiden... Jag börjar denna lite kyliga junilördag med Bruce Springsteen:

Idag är det Stockholm Marathon. Meningen var att jag skulle stå på Lidingövägen just nu: men för andra året i rad har jag tvingats att lämna återbud. Jag har inte känt mig hundraprocentig de sista veckorna. Det är magen som protesterat när jag sprungit mer än en mil. Trist. Men nu siktar jag på halvmaran den elfte september. Då ska jag stå på startlinjen. Just nu sitter jag på balkongen och bara slöar, borde väl egentligen städa, men hur kul är det?

Kloka ord:

Ett skepp är tryggast när det ligger i hamn, men skeppet är inte byggt för det:

Nu ska jag kolla på Maran!!

Idag har jag varit på introduktionsdag på nya jobbet. Det var trevligt. Kul att träffa fler kollegor. Efter arbetet promenerade jag och P på Djurgården. Vår promenad blev mycket mer händelsrik än vi trott. Som tur var gick allt hyfsat bra.

Just nu utanför mitt fönster: