Idag när jag gick hem från arbetet funderade jag en hel del. Det är konstigt så fort tiden går. Faktiskt är det så att den bara går fortare och fortare. Jag minns när jag var 15 år - då trodde jag att livet var slut vid 20 år, När jag var 20 att det tog slut vid 30. Ja, när jag fyllde 30 att det var slut vid 40. Roligt va? 

MEN nu tror jag att det börjar vid 45 :)

En sak har jag lärt mig. Det är att lyssna på vad jag själv vill och drömmer om. Ja, vad jag verkligen vill göra.  Som ung är det så lätt att lyssna på föräldrar, lärare eller ledare. Det är lätt att tro att de har alla svaren. Visst skall man lyssna på råd. Men de bästa råden får du alltid av dig själv och ditt eget hjärta. Jovisst leder det ibland till jobbiga misstag. Men det gör alla och det är tack vare dem vi lär oss och utvecklas som individer och människor.  

Ibland kan jag önska att jag var 30 år igen men ändå ha samma livserfarenheter som idag. Oj vad mycket roligare jag hade haft då. En hel del saker som jag lagt oerhört mycket energi på skulle jag mer eller mindre skrattat åt idag. Sedan skulle jag gå vidare.

Som någon klok sagt:

Förr tänkte jag att världen snurrade runt mig. Idag vet jag att den inte snurrar runt mig utan att den rullar ovanpå mig.



Den är bättre på Engelska!  

Jag har många drömmmar:

* Att skriva en deckare - Frågan är om jag är tillräckligt duktig på svenska för det.
* Att bestiga Mount Blanc
* Att bestiga Helags.
* Att springa New York Marathon.
* Att åka skidor i Klippiga Bergen
* Att bli bättre på att koncentrera mig och fokusera på en sak i taget.
* Att få se Tom Petty live i New York.
* Att lära mig måla!

Vem avgör om jag får göra det? Just det är bara jag och min egen vilja. 

PS. Eller som Maja så enkelt uttrycker det  - Det är lätt för det bara att bestämma sig och sedan göra det!  Ja, svårare än så är det inte :-) DS