Baby om morgonen, sträcker sej gör hon
och kisar mot solen som skiner så vasst
in i rummet med gula tapeter
där par flanerar i en park.

Gatorna slamrar och flygplanen kommer
på väg in mot Bromma med mänskor och
last
Honungs-september, skaldjur på faten
Näktergal, vart tog du vägen
som sjöng så starkt!

Med en spark
kastar hon av sej täcket och säjer:
Kom hit min vän
Jag vill älska dej varsamt
älska dej vansinnigt nu
för ganska snart sen ska jag flyga iväg.

Jag kan inte stanna här
Männen vid disken, dom vill inget hellre
än att ta den där risken
dom inte törs ta
Dom är kräk, men dom tror dom är kungar
dom tror dom är ess.

Har ingen lägenhet
Jag älskar dej, vännen
men jag är för stolt för det här
Jag vill vara min egen
Ta hand om mej själv är vad jag vill
och den här stan vill inte veta
av en sån som jag, jag är less
på all stress
på att jag inte vet jag vill
men kom hit nu, min vän
Jag vill älska dej varsamt nu
för ganska snart sen ska jag flyga iväg.

Det finns en stad långt bortom haven
en stad där alla drömmar bor
En stad där sagor sannas
och den staden är så stor.
Jag ska gå nerför boulevarderna
i en sommar utan slut
och varje kväll när stjärnorna glimmar
ska jag klä mej fin och gå ut.
Och när jag kommer till dörrarna
och säjer: Can I come in?
då svarar dom: Why, of course, yes!

Så kom hit min vän
Jag vill älska dej varsamt
älska dej vansinnigt nu
för ganska snart ska jag flyga iväg.

Så vackert, eller hur!