Forts precis två år sedan: härligt minne!

Söndag 2 November 2008 

5:15

Jag sov över på Upper East, på East End Avenue. Och bara känslan av att vakna på 14 våningen mitt på Manhattan var mäktig. Temperaturen ute var cirka 5-6 grader. Jag klädde på mig och käkade frukost. Den bestod av flingor och bananer. Sedan var det dags att ta hissen ner till East end avenue. Målet var att få tag på en taxi som skulle ta mig över till andra sídan av Manhattan och Beacon Hotel på Upper West. 

06:30 Beacon Hotel.

Därifrån gick bussarna till Starten. Det var en särskild känsla att åka på ett ganska öde Manhattan i soluppgången. I närheten av Verrazano-Bridge blev vi avsläppta. Här är banan som väntade mig. Ganska lätt i början, men jobbig i slutet!!


08:00 till 09:50-Start Field

Uppvärmning och väntan i min fålla. Jag drack mycket vatten, åt några Bagels och tog in atmosfären. Vädret var lite kyligt. Nytt för i år var att loppet startade i tre stora fält. Jag är ingen elitlöpare och hamnade i sista vågen.

09:51 till 10:20- Verrazano Narrow Bridge

Speakern meddelade att nu är  Wave 3- fållan öppnad. Jag fick vänta cirka 30-40 minuter på Starten. Lite trist.

10:50 På Verrazano Narrow Bridge

Passerade jag startlinjen och sprang upp på Bron. Bron består av två våningar och jag sprang på nedre våningen. Det var en mäktig känsla att äntligen vara igång. Och utsikten in över södra spetsen mot Manhattan är otroligt vacker.

11:10- Brooklyn

Att springa genom Brooklyn, Williamsburg och Queens var häftigt. Publiken var otrolig, det kändes som varenda en av dem verkligen hejade på mig. Att de brydde sig på riktigt. Otroligt entusiastiska. Alla band som spelade gjorde de två första milen till en barnlek. Överallt hörde man "looking good, You are the man, You rock this city och New york is proud of you! Första halvan av loppet sprang jag nästan exakt lika fort som jag gjorde under Stockholm Marathon för två år sedan. För fort det skulle det visa sig.

12:50-Queensboro Bridge

Började känna av knäna på vägen upp på Queensboro Bridge. Jag tänkte att det är långt kvar och jag måste vila knäna. Utsikten över Manhattan från bron är magnifik. Att svänga in på First Avenue, ja det var precis som att springa in i en stadium. Som sagt vilken publik!

13:00 - 14:30-First Avenue

First Avenue är svagt uppför och där var det jobbigt. Sprang och gick om vartannat. Det var här som jag insåg att det här kommer bli riktigt jobbigt. First avenue är lång, cirka 5 Miles eller dryga 7 km. Och den är RAK!

14:30 - 15:00-Bronx- Harlem

Att springa genom The Bronx och början på Harlem var riktigt segt. Dels för att det var lite folk och dels för mina väldigt trötta knän! Handen på hjärtat så gick jag en hel del.

15:30 - Central Park

Att springa genomn Harlem och Norra Central Park var häftigt. Där var det bra tryck! Springa förresten, Nej här gick jag också mycket. 

15:55 Tavern on the green I mål:

Ungefär vid Guggenheimer museet är det dags att ge sig in i parken. Det är väl cirka 4-5 km kvar till mål. Ganska kuperat. När jag svängde in på Central Park South hade solen gått ner bakom Time Warner center. Det var riktigt kallt! Strax innan jag skulle svänga in på upploppet stod hela min hejaklack.  Där stod brorsan med flagga, hans fru, hans döttrar, brorsans svärmor, min syssling och en kompis till svägerskan. Det var verkligen ett starkt ögonblick att möta dem. Lilla E fem år vinkade spring för sjuttton. Efteråt sade hon - Farbror - Why did u take so long time ?? Haha.


Upploppet var mäktigt, otroligt publiktryck. Vilken känsla det var att äntligen springa över mållinjen och få medaljen runt halsen. Tiden blev 5:11:25. Men jag är ändå stolt över min medalj!!  Även om tiden är rätt kass.
Stämningen i New York under loppet påminner mycket om Vasaloppet!  Ni som gillar Vasaloppet skall verkligen pröva New York Marathon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0