Vi människor är ofta hårda mot oss själva, åtminstone är jag det..

När jag lyckas med något så tänker jag direkt på vad skall jag härnäst då? Jag fick ett tydligt exempel på det i fjällen. För när jag stod på Storskarvens topp och njöt av den här utsikten.

Ja, då funderade jag redan på, jaha, vilken blir nästa topp då?

Kort sagt jag gav mig inte tid att njuta av det jag uppnått. Utan funderade mer på vad jag skall göra härnäst. Då bestämde jag att i höst skall försöka att fokusera mer på vad jag är nöjd med i mitt liv, mer på vad jag är tacksam över och vad som gör mig glad.

Vad är jag tacksam över i livet?

* Jag är tacksam att jag har två friska och väldigt generösa föräldrar.
* Jag är tacksam över att jag får bo i Stockholm.
* Jag är tacksam över att jag får njuta av utsikten från min lägenhet.
* Jag är tacksam över att jag fått lite av ett andra hemland och fått lära mig en annan kultur tack vare att min bror bor utanför New York.
* Jag är tacksam över mina tre brorsdöttrar. Att få se dem växa upp. Även om det inte blir så ofta som jag önskar.
* Jag är tacksam över att få möjligheten att ladda batterierna i västra Härjedalen. Att följa årstiderna växla från Hamras balkong..
* Jag är tacksam över attt jag fått uppleva Bruce Springsteen på Ullevi i sommar.
* Jag är tacksam över min nyfikenhet.
* Jag är tacksam över att fått tillbringa så mycket tid vid Sveriges största sjö - Vänern.

Tänk på detta när ekorrhjulet sätter igång i höst. Slut då ögonen och tänk tillbaka på turen efter Tvärån, eller tänk på toppturen till Storvigeln i vintras eller på det underbara doppet vid Kinnekulle nu i somras. Tänk på den spegelblanka sjön. Tänk på ljuset den sommardagen.

Nu skall jag laga lite mat. Och packa upp efter resan.