i stan.  Det är 13 december och bara 11 dagar kvar till julafton. Faktiskt bara 18 dagar kvar till 2009. Tiden går verkligen bara fortare och fortare. Jag har slöat idag,  Just nu sitter jag här och tittar på alla underbara vinterblider och tänker på hur fort tiden går. Vintern i Stockholm är verkligen trrist, för det är liksom ingenting alls. Det är inte vinter, det är inte höst och inte vår. Det är bra grått och trist.

Jag undrar vad det så här mitt liv skulle bli? Består livet verkligen bara av massa måsten? Jag måste städa lägenheten, jag måste träna, jag måste nå mina mål på arbetet, jag måste spara och jag måste äta nyttigt. Och när jag gör allt detta så springer livet bara iväg. Det känns jobbigt att tänka på det. I veckan var det en liten tjej som kallade mig för gubbe. Jag tittade mig omkring och undrar var är gubben?

Jag tänker också på brorsan som har fru och 3 småflickor att ta hand om mitt i finanskrisens USA. Det måste vara tufft att få livets patiens att gå ihop. Det gör mig imponerad av honom. Klart att jag samtidigt blir lite fundersam över mitt eget liv. Ibland känns det som om jag lever i ett väntrum. Men vad jag väntar på har jag ingen aning om. Är det inte dags att ta reda på det? Men hur man gör det? Någon som har några tips??