En vecka har gått, och fortfarande är det mycket Bruce i skallen.

Konserten var bra i lördags - men med en veckas distans var den så fantastisk som alla säger? Att se Bruce på scenen är alltid ett äventyr. Du vet inte låtlistan, vet inte vad som händer. Det är det som är charmen. 

Några av mina tankar om lördagskvällen:

Starten med Night kändes som en mjukstart. Men Hungry Heart som fjärde låt. Hela Ullevi kom på fötter i ett kollektivt va redan?? För att direkt fortsätta med Summertimes Blues. Läckert med Bigmans basröst - Its no cure for the summertime blues. Helt plötsligt plockade han fram en skylt med Sunny days. Vilken allsång!!! Wooow. Den bräckte Giants Stadium 2003. Svänget i Working on the highway. En kille bakom sjöng med i hela låten!! Sedan en underbar version av I'm on Fire - wooow.

Badlands - ja - är det världens bästa livelåt?? Eller är det Born to run?

Men nu kommer min invändning. Jag vet inte om det beror på att jag redan var proppmått av intryck. Att jag helt enkelt inte kunde ta in mer. Men jag tycker faktiskt att extra numret i lördags fram till Born to run  - kändes tamt, oengagerat  och lite hafsigt. Thunder Road var så oerhört mycket bättre i Albany. Kanske berodde det på publiken. Visst han redde i stort sett upp det igen med BTR, American Land och Twist and Shout. Kul med a little bit louder och a little bit softer. Det var första gången jag fick höra den.

Sammantaget var det en underbar kväll. En av de bästa konserter jag sett. Men det var ändå en kväll som kändes lite som att åka Berg och dalbana. Med facit i hand tycker jag faktiskt att låtlistorna i Oslo andra kvällen och gårdagens i Helsingfors på pappret var mycket roligare. Om ni visade upp listorna för mig före konserten och tvingade mig att välja: Ja, då skulle jag välja Helsingfors, Oslo och sedan Göteborg. Det är sant.

Men om någon har sett alla kvällarna i Norden så måste man haft sitt livs underbaraste dagar. Vilken nordisk resa Bruce bjöd på!!

PS Det känns extra tomt just nu: För efter Albany-konserten i höstas hade jag Globen att se fram emot. Efter Globen hade jag Ullevi. Nu är det bara tomt. DS